Tero produktion design & ingenjörskonst - all kontorsinredning återbruk

Ny trend, folkkonst presenterad som urban gallerikonst i Sao Paulo

Våra ciceroner i Sao Paulo, Luiz och Claudio Martins

Sao Paulo trafiktätt med 28 miljoner invånare

Möten, möten, möten

Igår möten med en av Brasiliens största PR-byråer som gärna tar hela kommunikationen och publiciteten och viss sponsring av Bistroprojektet i Brasilien. Därefter utställningsproducenten, ingenjören och hållbarhetsgurun Ary Perez på hans kontor Tero. Honom vill jag gärna bjuda in till Designboost, som i år också kör temat mat och hållbar design, så han kan visa internaktivt live hur urbefolkningen i Amazonas skördar och tillagar sin mat, ritualerna kring måltiden, tillagningen och verktygen... fantastiska projekt. Utställningar, nya gallerier för folkkonst som upphöjs till finkonst, promenader...... berättar mera sedan. Idag möten med en annan stor evenemangsarrangör, lunch med en ekologisk stjärnkock, besök i en ekologisk park och möte på konsulatet med exportrådet och handelskammaren för att tala om det fördjupade samarbetet med Sverige och Brasilien som inletts inom exempelvis bioenergi, teknologi, innovation..... Finns hur många trådar som helst att plocka upp. Återkommer i någon lucka med fler bilder och berättelser.

Spännande kvällsmöten om hållbar design i urbana miljöer

På kvällen mötte vi professor Maria Cecilia Loschiavo dos Santos, filosof och lärare i design vid School of Architecture and Urbanisam, University of Sao Paulo och unge arkitekten Felipe Franscesco De Souza, som jobbar för Staden Sao Paulo med ansvar för stadsplanering och internationella relationer. Jag har tidigare träffat båda i Sverige. Hela dagen ett resultat av fantastiska sammanträffanden i rätt riktning. Maria Cecilia talade på Designboost i Malmö, hennes specialområden är hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Felipe träffade jag på den stora Citymovekonferensen i Gällivare i april, och han har även jobbat för SIDA och senast i Sao Paulo med Symbiocity-konferens tillsammans med svenska exportrådet. De är båda intresserade att delta i vårt Bistro 3000- Serving the Future projekt. Att utgå från mat när man diskuterar hållbar design och utveckling är ett effektivt verktyg. Vi måste också utgå från hunger, menade Maria Cecilia, 72 % av den brasilianska befolkningen har inte mat att äta varje dag. Felipe hade arbetat med sanitära frågor runtom i världen, förutom Brasilien bland annat i Indien. Ändå hade han ännu inte hört talas om Anders Wilhelmssons revolutionerande bajspåse peepoople.com Vi hade kunnat hålla på hela natten. Uppslagen var många, och flera genomförbara. En verkligt RIK dag.

Två eldsjälstanter i livlig diskussion: Designprofessorn Maria Cecilia Loscavio de Santos och jag själv

arkitekten Felipe Fransisco de Souza - jämför japanupplevelser med Aia

Fortfarande lika tagen av gårdagens utställning

Som sagt, utställningen Arte Para Criancas i SESC Pompeia var en imponerande upplevelse. Bilder kommer när jag hinner lägga in. Själva platsen, ett verkligt demokratiskt och välbesökt kulturcenter, byggt ur ett fabriksområdet och ritat av den fantastiska italienska arkitekten Lina Bo Bardi. Hon har skapat många smärre underverk under sitt liv i och sin kärlek till Brasilien. Här har hon utgått från platsens ursprungliga egenskaper, hon har bevarat fabrikskänslan och till och med byggt in floden symboliskt i ett rinnande flöde med stenar med små broar tvärsöver. En varm och välkomnande miljö. Passade perfekt för den här utställningen. Yoko Onos verk med olika entréval i början, därinne kunde man spela hennes schack med bara vita brickor och pjäser. Till slut förvirring och ingen kan vinna. Emmanuel Nassar hade också gjort en fotbollsinstallation där man aldrig kunde göra mål. Barnen fick ge sig i direkt match med konstverken, inga förklarande texter eller guidning. Den inneboende explosiviteten och energin hos såväl barn som konstverk var perfekt kombination. Curatorn Evandro Salles berättade att det hade varit så många barn under öppningsdagen att de var tvungna att stänga av vissa delar. Utställningen har vandrat runt i Brasilien. Måste vara ett av Evandros stora livsverk som han jobbat med i flera år. Fine Evandro. Kritikerna vet inte hur de ska förhålla sig. De kan inte kritisera konsten, högsta kvalitet och reella installationer, inte specialanpassade eller gjorda för barn. Samtidigt finns inget kvar av det högtidliga förhållandet mellan institution och intellektualisering. Det tas ur det vanliga sammanhanget. En ögonöppnare. Det är i samma lokal som vi ska försöka visa Svenska Frön – den turnerande utställningen om svensk design för barn som Margarita Matiz Bergfelt initierat för Svensk Form och som Sida via SI finansierat. Det är den perfekta platsen och kulturhusen SESC Pompeia finns i hela Brasilien.

Just anlänt till Sao Paulo, inspirationsrik första dag

Första dagen i Sao Paulo innehöll mer än jag någonsin kunnat hoppas på. Jag har exempelvis sett en av de bästa utställningar jag upplevt. Drabbad helt enkelt av kraften. Dessutom på samma plats, SESC Pompeia, där jag på onsdag har möte för att sälja in vår designutställning för barn"Svenska Frön". En underbar, väl fungerande plats för alla generationer. Inte nog med det. Dessutom var denna utställning på samma tema: för barn. Dock i detta sammanhang med samtida konst av högsta kvalitet, utan pedagogiska förklaringar, som barnen helt enkelt fick ge sig i kast med. Omedelbart och utan omvägar. Starkt. Sammanträffandena slutade inte där. Curatorn för utställningen var en av mina bästa vänner från Brasilien-tiden, konstnären och curatorn Evandro Salles, bosatt i Brasilia. Jag ringde upp, han råkade vara i Sao Paulo, utställningen öppnade igår. Vi har inte setts på 20 år, vi beslöt att ses inom en timme och se på den. Allt hängde ihop. Under våra år i Brasilien blev han en nära vän, nu sågs vi här igen i helt rätt sammanhang.....oj, nu kommer nästa möte redan. I tid i Brasilien, otroligt! Fortsätter senare med både bilder och text.

SESC Pompeia i Sao Paulo - just nu i möte med samtidskonst för barn

Arte para criancas - Konst av högsta kvalitet utan åthävor för barn

Kärt möte med gamle vännen Evandro Salles efter 20 år

Umeå – Sundsvall-Stockholm-Norrköping-Sao Paulo

En händelserik vecka minst sagt. Glöm sömn. Ska ta igen det nu när jag sätter mig på planet till Brasilien. Förra helgen for vi till Umeå för Svensk Forms Årsmöte. Glad stämning i Norrlandsoperan, där MADE-festivalen pågick för fullt. UglyCute hade gjort en välkomnande knallgul inramning av hela platsen. Gult som i Svensk Form-gult. Svensk Form Botnias ordförande Anna Sjöberg och hennes medarbetare hade gjort föredömliga arrangemang i samarbete med Umeå kommun och vi blev bortskämda varje minut. Hedvig af Ekenstam gladde sig åt Svensk Forms stipendium om 20.000 SEK: Leif Pagrotsky följde med oss upp och var på sitt allra bästa humör när han delade ut stipendium om 30.000 SEK till TAF Arkitekter. På kvällen en premiäromgång av Pecha Kucha Umeå, som gick lysande. Nästa morgon kastade jag mig på bussen längs Norrlandskusten och anlände Sundsvall kl 14.00. Kl 14.15 fick jag äran att inviga Design S och hela Sundsvalls Museums imponerande Designmånad. Design S, Ung, Levande Design. Kiki Hammarström lotsade mig rätt och kl 16.00 var det retur till Stockholm. Veckan gick i samma tempo. Måndagsmöte med alla våra externa projektledare öppnade ögonen för bredden och styrkan i det vi håller på med, trots att vi är så få i fasta staben. Den 12 for jag till Norrköping för att kicka igång Pecha Kucha i gamla bomullsfabriken. Succé även där. . I SDS namn bjöd vi i onsdags på middag för Kultur- och Näringsutskotten. Förutom god mat och dryck, bjöd vi på goda argument om varför design behövs. Givande diskussion och nya kontakter. Samma kväll bjöd vi på mingel för att välkomna tillresande arkitekterna Astrid Klein och Mark Dytham från Tokyo, Pecha Kuchas grundare, och för att berätta om höstens Swedish Style i Tokyo, som firar 10-årsjubileum. De var sedan huvudtalare på den internationella Färgdagen som Färgcentrum ordnade på Rival. NCS, Natural Colour System, ett system som bygger på vår perception av färger. Utvecklat på 50-talet inom Svensk Form av Anders Hård och andra vetenskapsmän. NCS-systemet firade 30 år med fin bankett på Clustret på kvällen. Fick till och med ta en svängom på gammaldags sätt på slutet som jag älskar. Fredagen gick i krisens tecken, skar i alla budgetar. Svensk Forms ekonomi har också åkt på bakslag från den pågående omvärldssituationen. Vi måste tänka om på flera sätt. Vända på örena och trolla med knäna igen.

NCS delade ut små kalejdoskop att leka med vid middagen

Astrid Klein från Klein-Dytham Architects träffar Arkitekturmuseets Lena Rahoult