Idag for vi till Pukeberg och Nybro och träffande en rad fantastiska eldsjälar och nyckelpersoner i Pukeberg, där man samlats kring design. Tre-enigheten mellan akademi och konstnärer och industrin verkade harmonisk och samstämd. Vi fick först en föredragning av kommunchefen Pigge ( Nils-Erik Gustafsson) som engagerat, livfullt och på bredaste småländska berättade om ortens satsningar, medan Maria Agestam fixade vårt kaffe. "Pukeberg den Moderna småstaden i Glasriket" var mottot. "Det beror på manageringen" om man lyckas, citerade han en god vän. Han var full av värdefulla citat, när han tittade på historien om konkurrensen mellan glasbruken "Kosta vad det Kosta vill men Orrefors ska det va", och plockade fram ur sin "lattjolajbanväska" en gammal amerikansk konsttidskrift från 60-talet som talade om The glittering crystal in the darkened woods" , två glasblåsarglädjebägare i gral-teknik respektive ariel-teknik som hans morfar glasblåsaren Gustaf Bergqvist hade tagit fram med Hald och Öhrström. 43 % arbetar med tillverkningsindustrin i Nybro - 20.000 invånare. Pigge citerade en sydafrikansk kvinnlig ledare som sagt att för att ett samhälle ska lyckas behövs tre c: Courage, Commitment och Confidence. Det verkar finnas i Pukeberg. Därefter traskade vi över till Designarkivet, som naturligtvis imponerade med sina skisser, den karakteristiska arkitekturen av Magnus Silfverhielm, entré av Mats Theselius och Pernilla …. Vi fick grundlig genomgång och presentation av medarbetare och chefen Lena Rahoult – de väntar nu på proppen för att se om de får statliga pengar och nationellt uppdrag för sitt arkiv.
Designhögskolan imponerade likaså, med dragning av industridesignläraren Bosse Westerlund och grundaren Henriette Koblanck. Man tar in ca 16 elever per år och har en kombination av den mera användarinriktade utbildningen och en teoretisk modell. Ganska avancerad kurslitteratur, som "The semantic Term" av Krippendorf. Moderna metoder, praktik varvad med reflektion och teoretiskt arbete. Det är användaren som skapar mening med de produkter och processer som tas fram. Vi får se 3:ornas arbeten inom möbler och produkter på nästa möbelmässa igen..Kvalitet, engagemang och hög nivå karaktäriserade besöket i Pukeberg. Där kan vi bo. Nu åter till Stockholm.
Wednesday, September 19, 2007
Vinprovning that makes a difference
Igår kväll hade vi vinprovning med Erika Lagerbielke och henns serie Difference, där hon gjorde en humoristisk, kunnig och spirituell föredragning om glasens tillkomst och smakernas framhävande. Hon helt intagade och vi helt betagna. Stolt över vår Svensk Form ordförande! Design För Allas Finn Petrén har nu fått en ny favorit! På samma Kosta Hotell höll New wavemöten och dinerade i grupp med hela ledningen Torsten, Magnus, Ulrika och ett par till. Det kommer att vara de, sortimentsrådet och designchefen (som är marknadsförare) som stakar ut framtiden. Vi får alla hålla tummarna!
Med SVID i Småland
Så följer jag med på SVID:s nätverksmöte till Småland, det är bara jag och SVID första kvällen. Vi far genom de mörka skogarna, via Hovmantorp, Lessebo och till Kosta. Där äter vi sill i hyttan och ser på glasblåsning och umgås till dansbandsmusik. Hög tid för mig att komma till Glasriket. Har inte varit här sedan jag var barn, bra att få se Torstenland med egna ögon. Hör ju både det ena och det andra från formgivarkretsar. Men alla är glada som jag träffar härnere.
Sunday, September 16, 2007
I Björbo hos Patron-Kari
I dag var jag hos Patron-Kari och tittade på hennes skatter med gamla dräktdelar och åklän, som hon i många år jobbat med att kopiera, brodera och väva upp för att det gamla hantverket inte ska gå förlorat. 1700-talet och 1800-talet med alla starka färger. Hon ville att jag skulle komma och ägna alla dessa kvinnor en tacksamhetens tanke, för hur de arbetat, spunnit garner och suttit i mörker och vävt och broderat de vackraste mönster och garner. Väskor, vantar, överkast. Hon är snart den enda som fortfarande håller på, hon visade skillnaden på Gosspis Kisits sätt att brodera från Wibergs Anna eller Forsgrens Anna. Hur man i Björbo använde mycket starkare färger än i Dala-Floda. Jag visste till exempel inte tidigare att Björbodräkten hade bredare kjolband än Flodadräkten. Trodde de var samma. Kari bjöd på kokkaffe och 5 sorters duppa. Hon lovade mig att skriva en kort beskrivning på alla åklän som hon vävt upp från gamla mönster, var och när de kom i från. Borde har varit med i butiken på Nybrogatan som just nu visar Dalarna och i synnerhet Dala-Floda.
Äntligen uppsving för ekologiskt jordbruk i Dala-Floda
Skönt att vara hos mamma i helgen i Björbo. Att springa i skogen på fuktiga och doftande löv. Hösten redan här med alla nyanser av rött och gult. Vi åkte till Wåhlstedts gårdsbutik i Hagen i Dala-Floda och hade turen att träffa Tryggve, min gamla klasskamrat och nära vän i gymnasiet. Han och hustrun Meta har drivit ekologiskt jordbruk i många år, många svåra år, men nu har det äntligen lossnat. Årets säsong bättre än någonsin, medvetenheten ökar. De har fem barn, flera fortsätter i föräldrarnas spår. Tryggve så varm och omedelbar, vi slog och ned och samtalade ungefär där vi slutade för tjugo år sedan. Han ser oförskämt bra ut fortfarande, barnen och barnbarnen sprang runt i butiken. Kålrabbi, kålrötter, vitkål, blomkål, savoykål, palsternackor, broccoli, tomater, gurkor…. Vi fyllde våra påsar. Glädje och liv i det huset, medan däremot i huset intill, Wåhlstedts ursprungliga själ, ullspinneriet, som varit vida känt har fått allt svårare att överleva. Nu funderar de på¨att lägga ner – Nils, Tryggves kusin, också gammal klasskamrat och hans syskon har haft svårt att få den nödvändiga glöden i verksamheten. På 70-talet hade alla proggiga stickade Wåhlstedtströjor – hela Konstfack fullt.
Äntligen uppsving för ekologiskt jordbruk i Dala-Floda
Skönt att vara hos mamma i helgen i Björbo. Att springa i skogen på fuktiga och doftande löv. Hösten redan här med alla nyanser av rött och gult. Vi åkte till Wåhlstedts gårdsbutik i Hagen i Dala-Floda och hade turen att träffa Tryggve, min gamla klasskamrat och nära vän i gymnasiet. Han och hustrun Meta har drivit ekologiskt jordbruk i många år, många svåra år, men nu har det äntligen lossnat. Årets säsong bättre än någonsin, medvetenheten ökar. De har fem barn, flera fortsätter i föräldrarnas spår. Tryggve så varm och omedelbar, vi slog och ned och samtalade ungefär där vi slutade för tjugo år sedan. Han ser oförskämt bra ut fortfarande, barnen och barnbarnen sprang runt i butiken. Kålrabbi, kålrötter, vitkål, blomkål, savoykål, palsternackor, broccoli, tomater, gurkor…. Vi fyllde våra påsar. Glädje och liv i det huset, medan däremot i huset intill, Wåhlstedts ursprungliga själ, ullspinneriet, som varit vida känt har fått allt svårare att överleva. Nu funderar de på¨att lägga ner – Nils, Tryggves kusin, också gammal klasskamrat och hans syskon har haft svårt att få den nödvändiga glöden i verksamheten. På 70-talet hade alla proggiga stickade Wåhlstedtströjor – hela Konstfack fullt.
Thursday, September 13, 2007
Mark is coming to town - makes me so happy
Vissa dagar blir bara så oväntat bra – strålande sol i morse, första mailet med meddelande från Mark Dytham att han kommer till vår Pecha Kucha. Min bäste vän från Tokyo, brittisk arkitekt som startade hela Pecha Kucha konceptet i Tokyo 2003 tillsammans med sin arkitektpartner Astrid Klein. Han har en smittande energi och miljoner projekt på gång, nytt hotell, och just avslutar Wonder Rooms på Selfridges i London. Sedan fortsatte det i samma takt med oväntade guldkorn, Mats Theselius som är pappaledig och ute och drar barnvagnen på stan ringer och tipsar om en fantastisk ung rockartist som jag måste plocka upp: Motoboy. Fann honom genast på Myspace – sjungande i falsett med elgitarr och röda läppar. Något för Tokyo!! Vid lunchdags dök så kurdiske konstnären Madhat Kakei upp och visade senaste projekten i videon, meditativa filmer om tid. Skickade honom genast till Bonniers Konsthall som just öppnat sin ögonöppnare "Mot Tiden" där begrepp, tid, sanning och fiktion bryts upp och ställs på ända. Man blir så lycklig att få sådan intellektuell stimulans, utmaning och helt nya dimensioner. Vi får vara tacksamma för att Bonniers, Magasin 3 och andra som med generositetet och seriositet alltid sätter konsten och konstnärerna i centrum.
Avspark Saving the Planet in Style
Kul kväll igår med publik avspark för vår Saving the Planet in Style kampanj. Pengarna är inte i hamn, men entusiasmen är inte att ta miste på. Flera nya formgivare visade smakprov på vår 70x70 vägg. Tror stenhårt på vikten av Svensk Forms roll att jobba med förmedling mellan designer och företag. Informell och familjär stämning!
En klase begåvade designer + AP-fastigheter
AP fastigheters Lennart Berg lät sig inspireras av utställning och alla designer. 
Ny bekantskap
En ny bekantskapFyllde dessutom ett av mina svarta hål på designkartan genom att för första gången träffa Ola Billmont, som varit med och startat så många företag, CBI osv. Jag måste vara den enda som inte vet vem han är! Otroligt att jag aldrig träffat honom förut. Ett salt, med ärliga kommentarer om designers oförmåga att tänka kommersiellt. Claes Boman kom tillbaka med nya projekt att sjösätta.
Barn på vernissage
Tre generationer Barolo, Margot hade ännu en nytänk-lampa på 70 x 70 väggen. Gärsnäs Susanne Lorentz hade sonen William med sig. Och så den alltid glada Ester, dotter till Shane Schneck och Clara von Zweigbergk.Tre snabba
Tre internationella utställningsprojekt hann vi sjösätta och besluta om vid morgonens möte när Åsa Lundberg och Anna Maria Svensson kom på besök. En om barnens rättigheter på initiativ av formgivaren Margarita Matiz Bergfelt och ambassadör Lena Nordström (Borlängekulla) från Colombia, sen Hedvig Hedqvist om 17 svenska formgivare som efterfrågas på allt fler ställen. Vi enades också om ambitionen att gradera upp utställningen Saving the Planet in Style med 80 % svenska produkter för kommande internationell turné. Vi tänker nytt när det gäller gestaltning och montrar, tänker mera dialog och site specific.
Brasilianare och biobränsle
Brasilianske presidenten är på besök i stan och har tecknat avtal med svenska staten om etanol och biobränsle. Som gammalt ambassadörspar i Brasilien var vi bjudna på middag på slottet med pompa och ståt. Härligt med hela slottet fullt av sprakande och spontana brassar. Biobränsle var förstås ett angeläget ämne som diskuterades, både från Brasilien och Colombia försöker man nyansera bilden av hur odlingen går till i de soliga länderna. Tropisk sockerbeta (alltså mycket bättre än afrikansk palm och sockerrör) kan med fördel odlas i soliga delar (ej i Amazonas där det regnar för mycket) och med svensk teknologi kombinerat med ett bättre, ekonomiskt stabilare och värdigare liv för bönderna i dessa länder, får vi så alternativt biobränsle. Jan Örwall, en övertygande företagare som hållit på att utveckla denna teknik norr om Bogota sedan slutet på 1997 lyste av entusiasm.
Fläskkorven i Riddarfjärden
Det verkar kört för badhotellet i Riddarfjärden enligt DN idag. Om inte annat har förslaget lyckats engagera hela Stockholms politiker, debattörer, arkitekter osv. Och så många invektiv, och en hel del ilska. Det kanske finns andra platser, men jag har hursomhelst skickat in en positiv länk. Jag önskar att man skulle våga fatta fler definitiva och snabba beslut i Stockholm. Även om det kanske är klokare att flytta det, så är det faktiskt så att det flyter, är miljövänligt och inte så högt som vissa vill påstå. Slank av en händelse in på Nordic Light i Fredags när just Einar Söder (70 år!) och Thomas Sandell berättade närmare om modellen.
Subscribe to:
Comments (Atom)
Posts
