Friday, July 3, 2009

Besök hos Hemslöjden på Åsögatan

FORM-producenten Marie Arvinius och jag besökte Kerstin Andersson Åhlin, VD för Hemslöjdföreningarnas Riksförbund, för att se om det finns några synergier eller möjliga samarbetsprojekt kring våra tidskrifter FORM och Hemslöjden. Hemslöjdsföreningen har ca 16.000 medlemmar. Där kan man vara medlem separat och prenumerant separat. De har 14.000 pernumeranter, varav ca hälften också är medlemmar. Prenumeration kostar 420 kr per år. Vi märker ju alla gemensamt hur intresset för hemslöjden ökar bland de unga och deras medlemsantal stiger sakta, även nu i lågkonjunktur ( utslag av att man i kristider söker sig alltmer till rötterna? ) De har samma fenomen som vi. Det är lätt att få nya medlemmar, men man tappar äldre. Generationsövergång? Kerstin är en sympatisk och pragmatisk person, och vi hade ett inspirerande och givande möte, och flera kreativa förslag kom upp på bordet. Vi kommer att få anledning att återkomma i ärendet är jag säker på. Positivt!

Saving the Planet in Style:s redaktör Kerstin Sylwan kom på besök och visade framtiden


Svensk Form ska lära sig tänka mera affärsmässigt

I tisdags hade vi en halvdagsövning med trygge och vänlige norrländske konsulten Christer Mäkinen, som skulle lära oss tänka mera affärsmässigt. På vår beställning naturligtvis, med nya förutsättningar och ny omvärld måste vi också lära oss tänka nytt. Bestämma vad vi ska rensa bort och vad vi ska koncentrera oss på framöver. Att ha en processledare som får igång oss att lägga tid på denna nödvändiga mentala omställning är nyttig övning. Återigen den enkla: varför finns Svensk Form? Vad är det som vi har som är skillnad och som kan göra skillnad? Tydlighet. Vad har vi för tjänster och erbjudanden som är relevanta för våra "kunder". Vi övar oss att tänka i termer av kunder och varor. Hur bearbetar och underhåller vi våra kunder, vad är kundens reella behov? Vilka är våra kunder, vilka är våra varor? Stapelvaror, lagervaror, färskvaror? Att göra ekonomiska rapporter och beräkningar på hur var och en disponerar sin tid, hur många procent som ska vara intäktsbringande på varje person, hur många procent som ska höjas på intäktssidan i timmar för att vi ska nå det resultat som vi behöver för att nå den budget som vi behöver för att klara 2010. Tät rapportering och uppföljning på var och en. Visserligen har vi länge tänkt i dessa banor och arbetat intuitivt i denna riktning, exempelvis i våra projekt, men nu är det supertajta ramar som ska till. En förskjutning från det som har varit till en ny verklighet. Över sommaren ska var och en tänka över vilka kunderbjudanden som har potential. Vi börjar med low haning fruits. Svensk Form Service på väg. I höst sätter vi igång konkret.

Affärskonsulten Christer Mäkinen lär oss tänka om


Affärspasset avslutades med födelsedagstårta för ekonomichefen Mats Nilsson






Vart kommer den svenska designstatistiken ifrån?

Jag har fått en del frågor på varifrån de svenska siffrorna kommer, som tjänat som underlag för den engelska studien som jag berättade om nedan. De svenska siffrorna kommer alltså från SVID och ITPS, och framför allt från åren 2004,2005, 2006 när designårssatsningarna genomfördes. Dvs vår goda placering i rankingen berodde mycket på statens fina investeringar i designprojekt under de åren. Rankingen skulle kanske inte nå samma höjder vid mätning idag. Hursomhelst, arbetet fortsätter och fler länder kommer att införlivas i studierna. Först gäller det att få fram likvärdiga data, en egen process som redan inletts.