Kulturutredningen, tjänstemannautredningen

Idag ägnade jag stor del av dagen åt att diskutera Kulturutredningen i olika sammanhang. Först satt Lena Rahoult och jag tillsammans för att jobba på vår framtida gemensamma strategi för hur form och design ska in i Arkitekturmuseets verksamhet. Självklart talade vi om orimligheten i förslaget att nu återigen omorganisera Arkitekturmuseet, när de just börjar komma igång. Synpunkterna framförde vi också vid möte senare på eftermiddagen hos ledningen för kulturdepartementet med statssekreteraren Ingrid Eikan i spetsen. Eftermiddagen avslutades med styrelsemöte med Formmuseets Vänner, där vi också diskuterade remissvaret till Kulturutredningen. Svensk Form har också skrivit remissvar. Här vår ingress:

”Svensk Form koncentrerar yttrandet på de avsnitt som berör form och design. Vi avvisar
bestämt förslaget om inrättandet av en ny myndighet inom sfären för frågor om samtid,
historia och livsmiljö. Vi ställer oss positiva till samverkan, men ifrågasätter behovet av de
sammanslagningar som presenteras och som saknar bärande argumentation. Vi vill
framhålla styrkan och flexibiliteten hos mindre organisationer med bibehållen särart, som
närmare kan följa den snabba samhällsutvecklingen till gagn för mångfalden och
medborgarperspektivet. Kvalitetsbegreppet bör återinföras i de kulturpolitiska målen”.

Jag spinner vidare på tråden i min krönika i senaste FORM, där jag tar upp alla de utredningar som på senaste tiden pågått inom form- och designområdet. Farsartat. Har någon hört talas om ARBETSRO?

Missa inte Niklas Rådströms intelligenta artiklar i DN om kulturutredningen, som han beskriver som en tjänstemannautredning om hur kulturområdets tjänstemän i framtiden kan komma att administrera sina tjänsteärenden, och som i mycket ringa omfattning innefattar konstnärernas och konstens villkor och innersta värden. En utredning med beröringsskräck för diskussion om kvalitet.