Allt vi inte hann

Nu åker vi. Oj, så mycket som vi inte hann med av allt vi tänkt. Jag såg inte CKR:s senaste butik som de ritat för Sfera i nya centrala stadsdelen Midtown, ej heller deras boklansering i Yoichi Nakamutas nya galleri. Issey Miyakes designcenter 21_21 har utställningstema Vatten just nu. Det förra var Choklad och sen kommer Händer. Humanistiska, människonära teman som ger formgivare och konstnärer rätt gnista för att komma igång. Tokyo Opera City Hall öppnade tydligen precis igår en utställning med Nordisk Design som ska stå i flera månader. Med våra klassiker, Alvar Aalto osv. Ingen av oss i Designveckan kände till detta! Såg inte det heller den allra nyaste - och så kritiserade - byggnaden av Tadao Ando i Omotesando.

Slutsatsen man kan dra är dock, att svensk design och livsstil har hur stort genomslag och hur stora möjligheter som helst här, bara man orkar och vill ta vara på det. Swedish Style i år, var i ganska modest form mera en bekräftelse på att det kommer att fortsätta, även om ambassaden minskar sin insats och sitt engagemang. Allt är dock bäddat för en rejäl satsning nästa år. Forever, som Kurosaki säger. http://www.gnnnetwork.net/

Måste springa nu. Möte med projektledarna Karin och Mattias från UNG, sedan home party och möte med företaget ASKUL som nu jobbar med 40 svenska designer. ASKUL levererar kontorsmaterial och möbler till 2/3 av alla japanska företag idag. ASKUL betyder inte vad det låter som, utan Leverans i morgon = deras affärsidé.

Frukost i morse med EU JapanFests generalsekreterare Shuji Kogi, som delvis sponsrar UNG. Han understryker Civic Social Responsibility. Var och en av oss har ansvar, inte bara Corporate Social Responsibility. Vi talade en del om hur segt det går i den politiska relationen mellan Japan och Kina, medan företagsvärlden och kulturen har intensivt utbyte. Hör bara några av de siffror han nämnde. Varje dag går det 642 flyg mellan Japan och Kina I Shanghai har över 5000 japanska företag etablerat sig de senaste åren. Han hade mängder av exempel. Hans poäng var att idag går business och kultur så mycket snabbare än vad politiska situationen hinner med. Var och en av oss har eget ansvar.