Arkitektoniska utmaningar för nytt Akropolismuseum i Athen

Bevistade i helgen en intressant eftermiddag på Medelhavsmuseet, arrangerad av den svenska Parthenon-kommittén. Naturligt för mig, med tanke på att min man är dess ordförande, och att vi båda sedan hans tjänstgöring i Athen fortfarande varmt engagerar oss i svensk-grekiska kulturutbytet. Kommitténs syfte är att stödja återbördandet av Parthenonfrisen till Akropolis i Athen, och det finns många kommittéer runtom i världen som jobbar mot samma mål. Friserna finns idag på British Museum i London. http://www.svenskaparthenon.se/ Högaktuellt idag, när alltfler stora museer med stor publicitet börjar återbörda konstverk och skatter till ursprungsländerna. Hans Henrik Brummer gav historiskt perspektiv. Alexandra Pascalidou talade engagerat och spontant om dagens Akropolis och om exilgreker som alltid längtar hem, liksom parthenonfriserna!
Intressant ur arkitektur- och designsynpunkt var Jenny Wallensten från Svenska institutet i Athen. Hon berättade om utmaningarna och tillkomsten av det nya Akropolismuseet, som ska inhysa skatterna från Parthenontemplet, och helst också mottagare av friserna från British Museum. http://www.newacropolismuseum.se/ . Beräknas öppna sent i år, även om publiken redan nu får vara med och följa den transparanta arbetsprocessen. Det är arkitekten Bernard Tschumi, född i Schweiz, numera bosatt i New York, som vunnit den grekiska regeringens utlysta tävling och genomför bygget i samarbete med grekiska arkitekter. Har tagit sin tid. Först måste man göra alla arkeologiska utgrävningar i området, som har en kontinuerlig historia sedan 3000 år före Kristus. Det är nu dessa fynd som utgör första utställningen i museet som allmänheten får ta del av. Det handlar om ett område på totalt 9000 kvm mitt i Athen, intill Akropolis. Placeringen av pelargrunden har helt fått anpassas efter de arkeologiska utgrävningarna. Den är dessutom byggd på ett finurligt kullagersystem för att byggnaden ska kunna röra sig vid jordbävningar. Nedre delen följer pelargrunden, men kronan på verket, översta våningen är placerad exakt som Parthenon-templet, och med sin glaskonstruktion helt genomskinlig. Där ska Parthenonfrisen stoltsera. De brittiska delarna som ännu saknas, infogas som kopior inlindade i ett slags gasväv för att markera väntan. Nu återstår att se hur lång den blir.