Utomhuskonsert med Daniel Barenboim - dirigenten som vill bryta barriärer

Tvekade länge om jag skulle ge mig ut på utomhuskonserten eller ej eftersom himmelen öppnade sig och regnet bara öste ned. Strax efter sju klarnade det någorlunda och jag satte på mig regnstället och cyklade iväg mot Djurgården och Judiska teatern, där de spänt upp en gigantisk utomhusscreen och lika stora högtalaranläggningar. Den första jag mötte när jag parkerade cykeln var Kenneth Kvarnström, regnklädd som jag, och jag blev genast upprymd. Sedan fortsatte det med flera gamla favoriter till på raken: Annika Levin, Emma Stenström, Kristina Rennerstedt m fl m fl. Daniel Sachs gick runt och hälsade i gummistövlar, Robert Weil rökte på en cigarr och undrade om uppehållsvädret skulle hålla i sig. Kristoffer Lundström och Judiska Teaterns chef Pia Forsgren hälsade välkomna från scenen och talade om vikten att överbrygga fördomar och kulturella skillnader. Just som konserten skulle börja, kom kvällsol, blå himmel och molnen lade sig som en krans runt konsertplatsen. Ett tält fanns uppspänt med servering och värmelampor. De generösa värdarna delade ut gröna filtar och konserten kunde börja. En fantastisk uppvisning. Ljudanläggningen var så effektiv att vi hörde varje hostning från Berwaldhallen, dit en kärngrupp av gäster hade inbjudits. Vi var nog flera hundra i parken också. En härlig form att njuta konserten. Haydn, Schönberg och Brahms. Så fantastiskt generöst av Robert Weil, Proventus och Judiska Teatern att bjuda oss på denna unika upplevelse. Unga musiker från Israel, Palestina, Syrien, Egypten och Libanon. Daniel Barenboin bildade The West-Eastern Divan Orchestra 1999 tillsammans med den palestisk-amerikanske författaren och litteraturforskaren Edward Said. Tidigare på dagen hade det varit ett samtal med Daniel Barenboim som en publik på 800. Samma kväll ringde mig min gamle vän och vapendragare från författarförbundstiden Peter Curman och berättade att en palestisk författare just skulle flyga in som han ville att jag skulle träffa, Hanah Awwad, som skulle komma för att tala om hur vi kan ordna möten mellan palestiska och israeliska författare. Det förde mig tillbaka flera år i tiden, då Peter och jag jobbade tillsammans med författarkryssningar i Östersjön och Svarta Havet, och ett projekt var just att skapa förutsättningar för möten mellan olika författare såsom palestiska och israeliska. Jag lockade ut dem till Judiska Teatern, vilket blev en fin och naturlig start på Sverigebesöket för Hanah.