Design for Economic Growth: Measuring the value of design

Som sagt, jag for till London på inbjudan av British Design Council för att delta i seminariet om hur vi kan mäta värdet av design för samhällsutvecklingen olika länder. Vi var ett 40-tal, främst engelsmän förstås men åtminstone representanter från 10 länder. Sverige, Danmark, Österrike, Belgien, Spanien, Italien, Frankrike, Irland samt från EU-kommissionen... Jag deltog inte bara för Svensk Form, utan för SDS, Svensk Designsamarbete, ett nätverk som bildats för att driva gemensamma designfrågor effektivare och få fram en svensk designpolicy. British Design Council hade initierat en första studie som utförts av Cambridge University och som presenterades på seminariet, International Design Scoreboard där man gjort en jämförande mätning av hur väl länderna står sig sinsemellan när det gäller designkapacitet. De hade valt ut 12 länder, däribland Sverige. Resultaten gavs i två kategorier, dels en "absolute measure ranking" och en "relative ranking" där man tar hänsyn till landets storlek. Sverige hamnade på 7:e plats i absoluta tal. Det som drog ner resultatet var att vi hade så lågt antal utexaminerade designer (tål att tänka på i diskussioner om överetablering) samt att vi inte har så många internationellt registrerade starka varumärken. Däremot hamnade vi på fjärde plats när det i relativa mätningarna, mycket på grund av att offentlig tjänstedesign och regionala designsatsningarna var så starka. Vinnaren i alla kategorier var Korea (en Asienexpert i församlingen menade dock att han trodde att de gjorde sina siffror bättre än de var) Högst i absloluta termer kom USA, som samtidigt hamnade näst sist i relativa termer. Övriga länder var Japan, UK, Canada, Singapore, Hong Kong, Norway, Denmark, Finland och så hade man också tagit med Iceland som en tuff uppstickare med alla sina designsatsningar i krisens tid. Visst hade man velat ha med fler länder, men nu tog man dem där det hade varit förhållandevis enkelt att få fram jämförbar statistik. Några av de länder som vi kan uppfatta som kulturellt designintensiva fanns inte med, såsom Italy, Netherlands, Germany, France eftersom det ännu inte finns jämförbara siffror. Ambitionen är förstås att de ska med nästa gång. Vi enades alla om att studien ska fortsätta, att detta behövs, och vi gav mandat till manstarka British Council att ta stafettpinnen vidare, men en liten arbetsgrupp från olika länder. En viktig uppgift blir att försöka standardisera vissa indikatorer och uppgifter som alla länder får försöka bidra till. Våren 2010 blir vi inbjudna till fortsättning - jag hoppas då att vi kan få någon av våra tjänstemän från Kultur och/eller Näringsdepartementet med på en sån här välgörande övning. Från EU-kommissionen kom svenska Charlotte Arwidi och uppmanade oss att verkligen svara på enkäten som de skickat ut till olika designorganisationer. Hon jobbar med den stora innovationspolicyn inom EU, och menar att designen får allt större utrymme, om än den fortfarande göms bakom innovation. Seminariet talade ofta om att vi nu igen måste lyfta fram DESIGNbegreppet starkare, så att det inte försvinner bakom innovation, technology och sustainability, som ju design är en självklar del av. Sist fick vi en inblick i utvecklingen i Kina (och Asien) på designområdet, och professorn John Heskett menade att Kina har en explosiv utveckling, the Pearl River Delta kommer snart att bli ett oerhört maktcentrum. Men designutvecklingen är fortfarande på barnsben. "China does not even have a public design policy that can be promoted nationally". DET HAR INTE SVERIGE HELLER ... ÄNNU! Arbetet går nu vidare, och desto fler verktyg vi får desto bättre.